Varför svär vi egentligen? Vilka är de vanligaste svordomar bland tjejer och killar? Skulle världen se bättre ut om vi inte använde oss av svordomar i vårt språk?

Om man söker på internet hittar man följande definition av vad svordom är. Svordom är ett kraftuttryck som ofta, men inte alltid, stammar från slang. Många människor anser att användning av svordomar är fult och skall allra helst undvikas. De menar på att överanvändning av svordomar tyder på att man har ett begränsat ordförråd, och på så vis använder svordomarna till att fylla ut detta. Medan andra menar på att det inte är så farligt. De tycker att användningen av svordomar berikar språket och fyller en viktig funktion som allmänna förstärkningsord.

Vi har tagit oss en närmare titt på svordomens betydelse och gjort en egen undersökning där vi har frågat andra människor om vad de tycker och tror. Varför vi har gjort detta är för att vi tyckte det var intressant att se hur andra uppfattar svordomar och vad de har för synpunkter kring dessa. 

Till vår hjälp har vi gjort en omfattande enkätundersökning där vi har fått svar från alla möjliga åldrar, yngre som äldre, killar som tjejer, både här på Tessinskolan och nere på stan. Den yngsta var 12 år och den äldsta 68 år. 

Av de 52 stycken som har medverkat i vår undersökning tycker endast 11,5 % att det är okej att svära. De anser att detta skall försöka undvikas om det går och säger att de kan framstås som att man har ett sämre och mer begränsat ordförråd. 40 % tycker att det är svårt att sluta svära. 

När vi frågade tjejer om när och varför de svär, svarar ett fåtal att de gör de när de vill förstärka ett uttryck eller en känsla. Lika många säger att de svär när de är glada, men den största delen svarar att de svär när de blir arga/irriterade, när de gör illa sig eller när det går dåligt. 

Samma fråga ställde vi till killarna där vi fick svaren att även här svär de flesta när de är arga. Sedan fick vi något fler killar än tjejer som sade att de svär när de vill förstärka en mening eller uttryck, och så hade vi några få som skrev att de svär allmänt hela tiden, att det bara kommer spontant och att det livar upp stämningen. 

På frågan om vem som egentligen svär mest utav tjejer och killar tycker 76,5 % av killarna att det är de själva som svär mest, medan bara 48,5 % av tjejerna tycker att det är killarna som svär mest. Som följdfråga frågade vi även om det är fulare ifall tjejer svär. Resultatet på denna var att 70 % av alla som svarade på enkäterna tyckte att det var fulare ifall en tjej svor jämfört med en kille, vilket både jag och Jesper reagerade lite extra på. Kommentarer som lämnats är: Det skulle vara opassande, grovt och fult. ”Tjejer ska vara söta, snälla och tala ett finare språk”. 

Bland tjejerna visade det sig att de tre vanligaste svordomarna är ”Fan”, ”Jävlar” och ”Helvete” och bland killarna är ”Fan”, ”Jävlar” och ”Fitta”. Något att anmärka är att både hos killar och tjejer förekommer ganska så mycket könsord.

Svordomar       ( Kajsa & Philip )

Fan! Jävlar! Helvete! Är svordomar en del av vårt språk? Är det olämpligt att svära? Vi har gjort en enkätundersökning på Tessinskolan om hur och varför svordomar används.

Tjejer trodde att den vanligaste svenska svordomen var fan, medan killar hade fler alternativ, så som helvete, jävlar och olika könsord. Både killar och tjejer på Tessinskolan anser sig svära ofta, men bara hälften tycker att det är okej att använda svordomar. Hälften tycker också att man måste svära ibland, då man blir arg, ska förstärka ett uttryck eller gör sig illa. Den andra hälften tyckte att det var onödigt att svära, att det finns andra ord man kan använda.

När vi frågade vilket yrke man tyckte att det var olämpligt att svära inom, blev svaren mellan tjejer och killar lite olika. Tjejer anser att man inte får svära som psykolog, lärare, frisör, barnskötare och inom juristyrken. Killar sa istället att som präst, politiker, läkare, polis och inom olika slag av kundservice bör svordomar inte användas.

En tanke var också att svordomar inte hör hemma inom något yrke, utan att det är situationen som avgör ordvalet. Någon tyckte också att för mycket svordomar kan leda till att man ger ett dåligt intryck till andra människor.

Egna reflektioner

Vi själva tror att den svordom som används mest i det svenska språket är fan, och att det används när man ska förstärka ett ord eller en känsla. Det finns också olika sätt att svära på, enligt oss. Till exempel inom kristendomen, där man använder sig av religiösa svordomar, medan man i vardagen kanske inte tänker på att ”fan” faktiskt syftar på djävulen.

Vi tycker inte att det är professionellt att använda svordomar inom något yrke egentligen, men yrken då man absolut inte bör använda svordomar, enligt oss, är som psykolog och inom politiken. Det är många som ser upp till, och vill ha hjälp av dessa människor, och därför känns det olämpligt för dem att svära.

Vi tycker att det är fult att svära, och svär man för mycket i sin vardag kommer svordomarna att tappa sin betydelse och de kommer att bli en del av vårt vardagliga språk, vilket vi inte tror att den äldre generationen skulle uppskatta. När en gumma på stan hörde mig och min kompis prata med varandra, kom hon fram och sa åt oss att vi använde ett väldigt fult språk. Hon sa att svordomar inte ska användas som förstärkning till ett ord, som i ”jävlar vilken snygg klänning!” (vilket var uttrycket vi använde och som gumman reagerade på), utan att en svordom syftar på något ”ont”.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att svordomar faktiskt är något man inte bör använda sig av om man vill framstå som professionell och uppfostrad, men att de faktiskt förekommer inom de flesta vardagliga samtalet.

Forskaren Richard Stevens vid det brittiska Keele-universitetet menar på det att man utökar sin ”smärtgräns” när man svär. Han rekryterades 64 försökspersoner.

Forskarteamet mätte den tid de klarade av att hålla en hand nedsänkt i isvatten. Vid ett mättillfälle ombads personerna yttra en fritt vald svordom under tiden – därefter gjordes försöket om med svordomen utbytt till ett mer vardagligt ord.
Till teamets förvåning uthärdade personerna längre tid i isvattnet när de svor, genomsnittet låg på 2 minuter, men när de inte svor så sjönk genomsnittet till 1,5 minut.
Richard tror att svordomar höjer aggressionsnivån och sänker känslan för svaghet. Men för att utnyttja denna smärtlindrande effekt till fullo måste man minska sitt svärande till vardags.

Tack för oss. Hoppas att vi har gett er en jävligt bra läsning!

Philip Nilsson & Kajsa König, Tessinskolan

Vi (Sofia, Julia E. & Daniel) valde att göra ett arbete om slang eftersom att det är något vi använder varje dag.  

Slang bildas genom att svenskan har lånat ord ifrån utländska språk. Det språk vi först och främst lånar ord från är engelskan.

Slangord åldras i allmänhet mycket snabbare än andra ord, vissa stannar kvar i språket medan de flesta försvinner med tiden. Det kan vara svårt att dra en gräns mellan slang och andra ord. Om man definierar slang så tror man att det oftast används av personer med låg status, detta förekommer ofta i förorterna. Åldern har en stor betydelse för användningen av slang.

Grunden till slangordsspråket kommer från början från Södermalm i Stockholm på 30-talet. Då var de främst den yngre manliga arbetskraften som använde sig av slang. Detta ”språk” ansågs vara fult för omgivningen.

Slang förekommer ofta i vårat vardagliga tal, speciellt bland ungdomar. Varje generation skapar sin generations slangord. Slang kan vara förkortningar av ord, förenklingar och omkastningar av bokstäver. Slang anses ofta som den lekfulla delen av språket och det varierar även mellan olika stadsdelar, åldersgrupper, kön och kulturer. Slang kan även forma sig efter en livsåskådning och det kan också vara ett sätt att uttrycka sina åsikter på.

Slangord används mest i olika grupper hos människor. Det kan t.ex. vara en grupp av tonårskillar, en grupp inom ett speciellt yrke eller en förening.

De vanligaste slangorden bildas oftast av att vi förkortar vanliga ord med is som exempel kondis, pluggis och stammis.

Andra vanliga slangord är: 

-         boss

-         fett

-         soft

-         bast

-         haja

-         typ

Ungdomar pratar ofta fort med korta repliker i mun på varandra. Samtalen blir ofta ryckiga och osammanhängande. Man byter också ämne ofta och härmar huvudpersonens tonfall. ”Liksom”, ”asså”, ”ba” och ”typ” är ord som förekommer hela tiden. Ofta talar man en viss typ av slang för att göra sig rolig, märkvärdig och för att passa in i umgängeskretsen. Det kan dessutom användas för att undvika ord man inte vill tala högt om därför finns många slangord för exempelvis, könsorgan och homosexuella.

Den grundläggande regeln för att ett ord ska vara ett slangord är ord som inte är accepterade i vårdat språk och som sällan eller aldrig uppkommer i skriftspråk. Ibland uppfinns nya slangord p.g.a. de ersätter svåra och komplicerade ord, t.ex. deppig som kommer från ordet deprimerad.

Deppig var från början ett slangord men är nu mera accepterat att använda. Visste ni t.ex. att bil och fimp betraktades som slang när det uppstod under 1910-talet?

Vi gjorde även en enkätundersökning i pappersform som vi delade ut till några här på Tessinskolan. Vi ställde frågor om vad deras vanligaste slangord var och om de trodde att slangorden skulle accepteras mer och mer i svenska ordlistan. När vi sammanställde enkäten så såg man att de vanligaste använda slangorden var ”typ” och ”asså”. De flesta av de undersökta ansåg att de trodde att de orden skulle vara med i Svenska Akademins ordlista inom 10 år.

Sammanställningen av enkätundersökningen blev att de flesta ungdomarna använder liknande slangord och att de är positiva till det. De tror att de kommer att accepteras inom kort av den Svenska Akademin. Slangorden kommer att vara en allt större del av vårt vardagliga språk och influerar allt äldre människor.

Syfte

Syftet med detta arbete är att vi ska ta reda på vad lokalbefolkningen vet om olika dialekter runt om i vårt avlånga land. Samt se vilka dialekter/ord som är mest bekanta för nyköpingsborna.

Metod

Vi har gått ut på stan här i Nyköping och intervjuat lokalbefolkningen , vi har frågat om dom känner igen olika ord och från vilken dialekt orden kommer ifrån .

Länk till "Dokumentären" http://www.youtube.com/watch?v=LZ1tvpQNRdw

Diskussion/Resultat

Så vad kom vi då fram till med det här arbetet? Jo vi kom fram till att kunskapen om andra dialekter än sin egen är väldigt liten. Även kunskapen om slangord är väldigt liten. Vi gjorde en undersökning som innefattade ungefär 10 personer och vi ställde 5 ord till varje person, snittet på antalet rätt bland de medverkade var cirka 1 rätt så där kan man se att många människor inte besitter någon stor kunskap om främmande dialekter. Vi kom också fram till att kunskapen i detta ämne var något större lite högre upp i åldrarna. Enkelt sagt de som var närmare 60 år kunde lite mer än dem som var runt 40 år. Man kan undra varför det är så och vi tror att en anledning kan vara att många utav orden är ålderdomliga och därför känner de lite äldre personerna till orden bättre. Vi märkte också under vårt projekt att man verkligen inte kan läsa en person på utseendet, man kanske såg någon och trodde att den skulle kunna mycket och så såg man någon som man trodde skulle ha noll koll men så visade det sig vara tvärtom. Detta har nog lite grann att göra med fördomar (som de flesta har om något) och vi lärde oss att man absolut inte får ha det när det handlar om människor. Avslutningsvis kan vi säga att vi blev väldigt nöjda med vårt projekt, det var en intressant och rolig blandning av människor, ämnet var intressant och så tyckte vi det var extra roligt att vi kunde en film av allt. Vi skulle gärna göra om detta.

Av: Jimmi, Robin, Victor och Max

Ei08b

Vem talar egentligen rätt?

Vi har valt att arbete med att jobba med dialekter och här har ni en sammanfattning av de dialekter vi har valt att fördjupa oss i.

Norrländskan

Man kan dela in Sverige i sex olika dialekt områden. Och dem sex är:
Guta mål, Svea mål, Dal mål, Norrländska mål, Sydsvenska mål och Göta mål. Norrländska

Norrländskan talas i ett av de sex olika dialekt områden som finns i Sverige. Det talas främst i : Medelpad, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. Men den förkommer främst i norra Hälsingland och östra delen av Jämtland. Inom den norrländska dialekten finns det en rad olika små dialekter som liknar norrländskan, precis som inom Svealand och Götalands gränser.

När man talar med folk så uppfattar de ofta norrländska som en lite oseriös dialekt. Det har nog mycket med att göra att vi har förlöjligat dialekten i tv-serier och roliga historier. Mycket har nog med att göra att vi bor så långt ifrån de delarna och de gör att vi inte hör den ofta alls, så när vi väl hör den så anser man att det låter lite annorlunda. För hur ofta hör man andra dialekter än ”rikssvenskan” i ex; media och bland våra politiker, inte ofta. Skulle vi höra norrländskan ofta skulle vi nog sluta förlöjliga dialekten.

Skånska

Skånska är en dialekt som man pratar i södra Sverige. Skånska det är en blandning mellan svenska och danska och därför menar många att skånska bör kallas som ett östdanskt mål. Det finns även dialekter inom skånskan, men dessa är dock väldigt små. Stora likheter finns i dialekterna i norra-östra Skåne, västra Blekinge, Markaryd och Hallaryd. Likaså är slättmålen lika varandra, alltså allt söder om en norr om Malmö ända ut till Simrishamn.

I många av de större städerna i Skåne förekommer ofta en dialektskillnad som ibland kan kallas den "moderna skånskan", den talas främst i Malmö och Lund. Den moderna skånskan är inte lika grov och kraftig som den vanliga gammaldags skånskan, man använder vanliga skånska r fast man använder de andra skånska bokstäverna på ett väldigt diskret sätt som mer liknar den mellansvenska dialekten.

Invandringen i Sverige har också lett till att stora städer i Skåne, framförallt Malmö, har fått till följd att nya mycket lokala dialekter av skånskan har skapats, detta är som en skånsk variant av förortssvensskan. I Malmö kan man till exempel finna skillnader mellan de olika stadsdelarna och också mellan de olika socialgrupperna.

Lund är en annan skånsk stad vars dialekt har påverkats under årens gång. Detta beror dock inte på invandringen utan på grund av den stora inflyttningen av främst studenten från hela Sverige som kommer för att studera på Lunds universitet.

Rikssvenskan

Rikssvenska är det språket som pratas i landet utan några dialekter. Det är det språket man får lära sig i skolan. Motsatsen till rikssvenska i denna betydelse är finlandssvenska och estlandssvenska. Talad rikssvenskan används som en typ av Sverigessvenska utan drag av någon dialekt som är baserad på bildade Mälardals- och Sörmlandsdialekter och lärdes tidigare ut i skolor över hela Sverige som "ren svenska”. Att man med detta slags rikssvenska förstår en högprestige-dialekt, och egentligen inte en dialektfri svenska, visas att den bästa rikssvenskan talas i Nyköping.

I Finland finns fortfarande termen högsvenska för att skilja det finlandssvenska standardspråket från det i Sverige. Rikssvenska är det språk som används av den stora majoriteten av såväl svenskar som finlandssvenskar.

Många i Sverige (främst i storstäderna) pratar regionalt standardspråk, vilket innehåller några regionala drag som t.ex. prosodi (ljudegenskaper) och uttal, men för övrigt är uttalet väldigt nära standardspråket.

Rikssvenskan används främst i offentliga sammanhang, eller när man talar med någon vars dialekt är främmande. Den kännetecknas både av högre status än det vardagliga språket.

Finlandsvenska

Finlandsvenska är den dialekt som finlandssvenskarna i Finland talar. Svenska är ett officiellt språk i Finland och är modersmål för 265 000 invånare (ca 5 % av befolkningen) och 25 000 ålänningar (91 % av befolkningen)

I finlandssvenska har man till skillnad från rikssvenska bara ett ”sje” ljud. Man uttalar ett tydligt t innan ”sje”, ett exempel med tjugo som man uttalar ungefär ” tschugo” Man rullar på r-en till skillnad från rikssvenska där man r-en är mjuka. Till skillnad från rikssvenska finns det bara ett enda a-ljud i finlandssvenska, som tillexempel i uttrycket kaffe och bakelse där vi i rikssvenska betonar a-na olika medan man i finlandssvenska använder sig av samma a-ljud som i kaffe, i båda orden. Det talade språket känns ibland lite gammaldags med gamla ord och kortformer som till exempel ”int”, något som rikssvenskar gärna härmar när man försöker imitera finlandssvenska.  Språkrytmen i finlandssvenska kännetecknas av en långsamhet med inslag av melankoli.

Det är ett vanligt missförstånd att Finlandsvenska är en finsk dialekt utan finlandssvenska är en svensk dialekt. Man ska inte blanda ihop finlandssvenska med en finländare som har lärt sig svenska. En annan fel uppfattning som många svenskar har om finlandssvenskan inte är  ett modersmål. Sanningen är att majoriteten av finlandssvenskarna har finlandssvenska som modersmål och många av dem kan inte prata finska.

Vi gjorde även en enkätundersökning om de 4 olika dialekterna vi tog upp i vårt arbete om dialekter. Vi frågade 10 personer och detta var vad vi kom fram till:

• Majoriteten vill helst höra rikssvenska av en telefonförsäljare samt i media.
• Den fulaste dialekten ansåg de tillfrågade var finlandssvenskan och den som hade mest status var rikssvenskan.
• Av 10 personer så svarade 8 att de talade rikssvenskan.

Vi har sammanställt en intervju och intervjuat en lärare i vuxen ålder och en elev på skolan, och svaren sammanställs nedan.

Ungdomsspråk är ett samtalsspråk som används av ungdomar i tonåren, framför allt i samtal med varandra. Men det är stor variation på språken mellan ungdomarna. En nittonåring har vanligen ett större ordförråd och i övrigt ett mer vuxet språk än en trettonåring. Den individuella variationen inom en och samma regionala sociala grupp kan vara tydlig, vilket hör ihop med den enskilda individens intressen och framtidsplaner.

Många anser att ungdomarnas språk är ogrammatiskt, slarvigt och innehåller många slangord. Några grammatiska förändringar är att ungdomar sällan använder ordet ”var” utan de ersätter det med ”vart”. Ibland får ord nya funktioner som när bara i den förkortade formen ba används som citatmarkör (han ba: ”kom nu”) eller som markör för att yttrandet är viktigt (helt sjukt ba!). Resultatet blir ett effektivt sätt att uttrycka sig, så att samtal citeras mer verklighetstroget. Även ordet typ används flitigt bland ungdomar, mest för att markera att ett påstående är ungefärligt (hon är typ sexton år). Andra ord och fraser hämtas från exempelvis serier och TV-program och omformas för att fungera som interna skämt inom gruppen.

Ungdomar talar sällan likadant som vuxna inom samma område eller i samma sociala grupp. I ställer bidrar de till att talspråket förändras generationerna emellan. Detta kan delvis förklaras av att varje tonårsgeneration har behov av att skapa sig ett eget kamratspråk som visar deras identitet och samhörighet med den egna åldersgruppen och samtidigt ett visst avstånd till äldre åldersgrupper.

Ur en lärares perspektiv
Hur uppfattar de vuxna dagens ungdomars sätt att prata, hur låter det egentligen?

Vi har intervjuat vår mentor Patrik Bylöv och hans uppfattning av ungdomars språk lyder såhär;
Ungdomsspråket har haft sin karaktär, orden har förändrats och bytts ut mycket med åren.
Varför orden har bytts ut med åren och förändrats kan bero på nya ord som kommer från andra länder, och däribland har invandringen i Sverige en stor effekt, man lånar ord från andra språk och ”försvenskar” dom. Ofta så tror man också att man kommer på nya och egna ord i sina s.k. grupper.

Patrik anser inte att de är jobbigt eller svårt att förstå när ungdomarna använder sitt egna språk utan tvärtom, han tycker det mest är roligt och också för att se skillnaden hur olika grupper pratar med varandra.
Patrik upplever det inte att ungdomarna pratar och använder sitt språk under undervisningen, utan de tros mest användas ungdomar emellan och inte så mycket med de vuxna. Man själv förändras ju hela tiden och mognar till att använda ett mer vuxet och utvecklat språk.
Sen ställde vi en fråga, hur de tror att ungdomarna uppfattar det vuxna språket? Och svaret löd att man uppfattar nog språket i allmänhet som ganska gammeldags. Ungdomarna kan uppfatta det som ett oerfaret språk, vissa ord som används har man inte lärt sig än. Och vissa har man nog lärt sig pga. sin ålder, som även kallas för ”begränsad kod” enligt språkvetare.

 Ur en elevs perspektiv

Vi intervjuade en ekonom 3a och ställde några frågor om hur ungdomar upplever sitt ”ungdomsspråk” och sätt att tala; Vi frågade om han tror att många utav de ord som används idag kommer att finnas kvar om tio år? Och svaret löd att han tror många inhemska uttryck som många ungdomar kommer nog att leva kvar länge, s.k. ”blatteslang”.

Man kom också fram till att man pratar lite mer vuxet och ansträngt med lärare och andra vuxna än vad man gör med sina kompisar. Och man tror också att lärare uppfattar språket bättre än vad en annan vuxen skulle göra just för att de arbetar i en miljö där ungdomsslang används hela tiden, en exempelvis rörmokare skulle kanske ha lite svårare att uppfatta vad som sägs pga. erfarenhet och vana.
Också så uppdateras ”ungdomsspråket” hela tiden, de kan också uppdateras och ändras med åren beroende på vilken ålder man är i, 14 åringarna idag talar inte på samma sätt som vi gjorde när vi var 14 år.

Skrivet av Ellinor Hellberg & Caroline Alkelind, EI08B.

Sara, Hilal och Charlotte har även gjort en omfattande enkätundersökning, om ungdomsspråket. Vi har lämnat ut enkäter och fått svar från både killar och tjejer mellan 16-60 år.

 De frågor vi riktade in oss på mest var vilka de tyckte var de vanligaste ”ungdomsorden”.

Bland tjejerna som svarade tyckte dem att ”typ, liksom och fan” är det vanligaste ungdomsorden som de själva och sina kompisar använder. Killar har alltid varit lite mer grova i munnen och ansåg att deras vanligaste ungdomsord var ”typ, bah, seriöst, ofta, jalla och shu” 

 Vi frågade även i vår undersökning vad ungdomarna och vuxna trodde att äldre har för inställning till ungdomsspråket.  De som deltog i vår undersökning trodde över lag att den äldre generationen i samhället inte uppskattade ungdomarnas språk.

 Nästa fråga i får undersökning handlade om varför vi använder det ungdomliga språket som vi gör.  Vi själva tror att det är något som vi gjort i alla tider, det är bara så att det förnyas för varje generation. Utifrån våra enkätsvar så trodde majoriteten att vi använde ungdomsspråk för enkelhetensskull och av vana.

 Vi själva kom överens om att vi anpassar vårat språk till den vi talar med, men svaren från våran undersökning visar att främst ungdomarna dock inte tänker på vad de använder för ord när de pratar. Men de flesta tar ändå hänsyn till den äldre generationen och ändrar sitt språk efter dem.

 Sara, Hilal & Charlotte EI08B

Svenska språket är ett och samma språk. Eller? Trots att svenskan är ett språk finns det enorma skillnader i hur man använder språket. Det finns stora variationer beroende på var i landet man bor, men även mellan tjejer och killar, äldre och yngre och mycket mer. Hur talar egentligen ungdomar? Vilka använder flest svordomar?

Språksociologi är ett gemensamt ord på det man undersöker när man ser efter hur språket används i olika sammanhang. Det är just det vi ska göra under de kommande veckorna.

Ni kommer att, enskilt eller i grupper om max tre personer, att fördjupa er i ett område som ni finner extra intressant. Det kan vara slang, modeord, ungdomsspråk, dialekter, sociolekter eller något helt annat. Bara fantasin sätter gränser!

Gör en kort fältstudie genom enkätundersökning, intervjuer eller liknande. Sammanställ resultatet och koppla till någon eller några källor (Internet, böcker, artiklar osv.).

Skriv er text, ca. 1-2 A4, Times New Roman, 12 punkter. Presentera arbetet på: http://sprakettyp.blogg.se.

INLOGGNING TILL BLOGGEN:
Gå till http://www.blogg.se

Ange användarnamn: [email protected]

Lösenord: svenska

Klicka på fliken ”Nytt inlägg”. Klistra in er text och publicera. Var noga med att i rubriken ange vad det är nu undersökt i samt avsluta hela texten mer ert eller era namn.

Ni även kommentera minst två av era kompisars inlägg. Detta gör ni genom att klicka på ”kommentarer” under respektive inlägg på bloggens startsida.

Mål enligt kursplanen:

Eleven skall kunna göra iakttagelser av och diskutera språkliga skillnader som exempelvis kan bero på ålder, kön, yrke, uppväxtort och bostadsort.

TYP… LYCKA TILL BAH!

Det här är bloggen som vi kommer att använda oss av som redovisningsverktyg under momentet språksociologi. Här kommer du att kunna redovisa dina resultat, läsa vad andra kommit fram till samt kommentera de inlägg som du finner extra intressanta.

Har ni några frågor som ni funderar över när ni inte har lektion når ni mig lättast på: [email protected]

Jag ser fram emot spännande läsning!

//Emelie Jensen