Språket typ - enligt Ei08b

Vi har sammanställt en intervju och intervjuat en lärare i vuxen ålder och en elev på skolan, och svaren sammanställs nedan.

Ungdomsspråk är ett samtalsspråk som används av ungdomar i tonåren, framför allt i samtal med varandra. Men det är stor variation på språken mellan ungdomarna. En nittonåring har vanligen ett större ordförråd och i övrigt ett mer vuxet språk än en trettonåring. Den individuella variationen inom en och samma regionala sociala grupp kan vara tydlig, vilket hör ihop med den enskilda individens intressen och framtidsplaner.

Många anser att ungdomarnas språk är ogrammatiskt, slarvigt och innehåller många slangord. Några grammatiska förändringar är att ungdomar sällan använder ordet ”var” utan de ersätter det med ”vart”. Ibland får ord nya funktioner som när bara i den förkortade formen ba används som citatmarkör (han ba: ”kom nu”) eller som markör för att yttrandet är viktigt (helt sjukt ba!). Resultatet blir ett effektivt sätt att uttrycka sig, så att samtal citeras mer verklighetstroget. Även ordet typ används flitigt bland ungdomar, mest för att markera att ett påstående är ungefärligt (hon är typ sexton år). Andra ord och fraser hämtas från exempelvis serier och TV-program och omformas för att fungera som interna skämt inom gruppen.

Ungdomar talar sällan likadant som vuxna inom samma område eller i samma sociala grupp. I ställer bidrar de till att talspråket förändras generationerna emellan. Detta kan delvis förklaras av att varje tonårsgeneration har behov av att skapa sig ett eget kamratspråk som visar deras identitet och samhörighet med den egna åldersgruppen och samtidigt ett visst avstånd till äldre åldersgrupper.

Ur en lärares perspektiv
Hur uppfattar de vuxna dagens ungdomars sätt att prata, hur låter det egentligen?

Vi har intervjuat vår mentor Patrik Bylöv och hans uppfattning av ungdomars språk lyder såhär;
Ungdomsspråket har haft sin karaktär, orden har förändrats och bytts ut mycket med åren.
Varför orden har bytts ut med åren och förändrats kan bero på nya ord som kommer från andra länder, och däribland har invandringen i Sverige en stor effekt, man lånar ord från andra språk och ”försvenskar” dom. Ofta så tror man också att man kommer på nya och egna ord i sina s.k. grupper.

Patrik anser inte att de är jobbigt eller svårt att förstå när ungdomarna använder sitt egna språk utan tvärtom, han tycker det mest är roligt och också för att se skillnaden hur olika grupper pratar med varandra.
Patrik upplever det inte att ungdomarna pratar och använder sitt språk under undervisningen, utan de tros mest användas ungdomar emellan och inte så mycket med de vuxna. Man själv förändras ju hela tiden och mognar till att använda ett mer vuxet och utvecklat språk.
Sen ställde vi en fråga, hur de tror att ungdomarna uppfattar det vuxna språket? Och svaret löd att man uppfattar nog språket i allmänhet som ganska gammeldags. Ungdomarna kan uppfatta det som ett oerfaret språk, vissa ord som används har man inte lärt sig än. Och vissa har man nog lärt sig pga. sin ålder, som även kallas för ”begränsad kod” enligt språkvetare.

 Ur en elevs perspektiv

Vi intervjuade en ekonom 3a och ställde några frågor om hur ungdomar upplever sitt ”ungdomsspråk” och sätt att tala; Vi frågade om han tror att många utav de ord som används idag kommer att finnas kvar om tio år? Och svaret löd att han tror många inhemska uttryck som många ungdomar kommer nog att leva kvar länge, s.k. ”blatteslang”.

Man kom också fram till att man pratar lite mer vuxet och ansträngt med lärare och andra vuxna än vad man gör med sina kompisar. Och man tror också att lärare uppfattar språket bättre än vad en annan vuxen skulle göra just för att de arbetar i en miljö där ungdomsslang används hela tiden, en exempelvis rörmokare skulle kanske ha lite svårare att uppfatta vad som sägs pga. erfarenhet och vana.
Också så uppdateras ”ungdomsspråket” hela tiden, de kan också uppdateras och ändras med åren beroende på vilken ålder man är i, 14 åringarna idag talar inte på samma sätt som vi gjorde när vi var 14 år.

Skrivet av Ellinor Hellberg & Caroline Alkelind, EI08B.

Sara, Hilal och Charlotte har även gjort en omfattande enkätundersökning, om ungdomsspråket. Vi har lämnat ut enkäter och fått svar från både killar och tjejer mellan 16-60 år.

 De frågor vi riktade in oss på mest var vilka de tyckte var de vanligaste ”ungdomsorden”.

Bland tjejerna som svarade tyckte dem att ”typ, liksom och fan” är det vanligaste ungdomsorden som de själva och sina kompisar använder. Killar har alltid varit lite mer grova i munnen och ansåg att deras vanligaste ungdomsord var ”typ, bah, seriöst, ofta, jalla och shu” 

 Vi frågade även i vår undersökning vad ungdomarna och vuxna trodde att äldre har för inställning till ungdomsspråket.  De som deltog i vår undersökning trodde över lag att den äldre generationen i samhället inte uppskattade ungdomarnas språk.

 Nästa fråga i får undersökning handlade om varför vi använder det ungdomliga språket som vi gör.  Vi själva tror att det är något som vi gjort i alla tider, det är bara så att det förnyas för varje generation. Utifrån våra enkätsvar så trodde majoriteten att vi använde ungdomsspråk för enkelhetensskull och av vana.

 Vi själva kom överens om att vi anpassar vårat språk till den vi talar med, men svaren från våran undersökning visar att främst ungdomarna dock inte tänker på vad de använder för ord när de pratar. Men de flesta tar ändå hänsyn till den äldre generationen och ändrar sitt språk efter dem.

 Sara, Hilal & Charlotte EI08B